Att bilda familj är en dröm för många, och för samkönade kvinnliga par finns idag flera möjligheter att bli föräldrar med hjälp av fertilitetsbehandling. Genom modern reproduktionsmedicin kan många kvinnor uppfylla sin längtan efter barn, oavsett sexuell läggning. I denna guide går vi igenom vägen till föräldraskap för samkönade kvinnliga par, från fertilitetsutredning och insemination till IVF, val av donator och juridiskt föräldraskap.
Samkönade kvinnliga par har i Sverige samma rätt till assisterad befruktning som andra par. Vanligast är insemination med donerade spermier: chansen till graviditet är cirka 16–18 % per försök, och de flesta graviditeter inträffar inom 3–4 behandlingar. Lyckas inte inseminationen, eller finns det medicinska skäl, är nästa steg IVF med donerade spermier. Före behandlingen görs en fertilitetsutredning av den som ska bära barnet, och ni har ett samtal med psykolog.
Ja, för kvinnliga par. I Sverige har samkönade kvinnliga par sedan 2005 samma rätt till assisterad befruktning som heterosexuella par, både inom regionernas vård och på privata kliniker. Den vanligaste behandlingen är insemination med donerade spermier, men i vissa fall kan IVF (provrörsbefruktning) vara ett alternativ beroende på kvinnans ålder, fertilitet och medicinska förutsättningar.
För många är resan mot föräldraskap både spännande och känslosam. Att förstå vilka möjligheter som finns och vad behandlingen innebär kan göra processen enklare och mer förutsägbar.
En av er bär graviditeten, och det är hennes ägg som används. Vem det blir bestämmer ni tillsammans, ofta utifrån ålder, hälsa och resultatet av fertilitetsutredningen. Inför ett syskon kan ni välja att den andra av er bär nästa gång.
Första steget: fertilitetsutredning
Innan behandling påbörjas rekommenderas ofta en fertilitetsutredning. Syftet är att bedöma förutsättningarna för graviditet och att välja den behandlingsmetod som ger bäst chans till framgång.
En fertilitetsutredning omfattar:
Genom att utreda fertiliteten tidigt kan eventuella hinder upptäckas och behandlingen anpassas efter individuella behov.
Före all behandling med donerade spermier träffar ni en psykolog och en fertilitetsspecialist. Samtalet ingår i den medicinska och psykosociala bedömning som krävs enligt lag vid behandling med donerade könsceller, och här går ni igenom de juridiska, psykologiska och etiska aspekterna av behandlingen. Ni får också stöd i hur ni kan berätta för barnet om donatorn.
För många samkönade kvinnliga par är insemination den första behandlingsformen. Behandlingen innebär att donerade spermier förs in i livmodern i samband med ägglossning.
Insemination är en relativt enkel och skonsam behandling som kan genomföras i naturlig cykel eller med lätt hormonstimulering för att optimera förutsättningarna för graviditet.
En inseminationsbehandling brukar följa de här stegen:
Chansen till graviditet vid insemination med donerade spermier ligger på cirka 16–18 % per försök, och de flesta graviditeter inträffar inom 3–4 behandlingar. För samkönade kvinnliga par är resultaten ofta ännu bättre, eftersom bristen på spermier ofta är den enda orsaken till att en graviditet inte har uppstått.
Faktorer som påverkar chansen att lyckas inkluderar:
Om graviditet inte uppstår efter inseminationsförsök eller om det finns medicinska skäl kan IVF vara ett annat alternativ.
Vid IVF stimuleras äggstockarna med hormoner för att få flera ägg att mogna samtidigt. Äggen hämtas ut och befruktas med donerade spermier i laboratoriet. Ett embryo kan därefter föras tillbaka till livmodern.
Vid IVF är chansen till graviditet per embryoinsättning cirka 30–40 %, bland annat beroende på ålder. Vanligtvis återförs ett embryo i taget, och övriga embryon av god kvalitet kan frysas för ett nytt försök eller för ett syskon längre fram.
En viktig del av fertilitetsbehandlingen är valet av spermadonator. Enligt svensk lag används endast öppna donatorer. Det innebär att barnet, när det är tillräckligt moget, har rätt att få veta vem donatorn är.
Våra donatorer är friska män mellan 20 och 45 år som har genomgått omfattande medicinska, genetiska och psykologiska tester. Ovumia har en egen spermabank, och om en lämplig donator inte finns där kan spermier beställas från internationella samarbetspartners. En och samma donator får bidra till barn i högst sex familjer i Sverige.
Enligt svensk lag finns det ingen rätt att välja donatorns utseende. Läkaren gör det slutliga valet utifrån medicinsk lämplighet och barnets bästa, och donatorns uppgifter sparas i en särskild journal i 70 år, så att barnet senare kan få veta vem donatorn är.
Fråga oss gärna redan före behandlingen om möjligheten att använda samma donator till ett framtida syskon. Har ni frysta embryon från en IVF-behandling kan de föras in hos den av er vars ägg användes, när ni vill försöka få ett syskon.
Ja. När behandlingen görs på en klinik med tillstånd att använda donerade spermier kan den av er som inte föder barnet bli juridisk förälder utan att adoptera. Det förutsätter att ni var gifta, sambos eller registrerade partner när behandlingen gjordes och att hon har samtyckt till behandlingen.
Är ni gifta räknas den som är gift med den som föder barnet automatiskt som barnets andra förälder, sedan 2022 oavsett kön. Är ni sambos bekräftar den av er som inte fött barnet sitt föräldraskap, hos familjerätten i er kommun eller digitalt via Skatteverket när barnet är fött. Vid behandling utomlands kan andra regler gälla, så kontrollera det i förväg.
Att genomgå fertilitetsbehandling innebär ofta många känslor. För samkönade par kan det även väcka frågor kring föräldraskap, genetisk koppling, donatorinformation och hur man vill prata med sitt framtida barn om dess tillkomst.
Barn som har blivit till med donerade spermier har rätt att, när de är mogna, vanligen efter 18 års ålder, få veta donatorns identitet. Många föräldrar berättar tidigt och på ett sätt som passar barnets ålder, så att berättelsen blir en naturlig del av familjens historia. I samtalet med psykologen får ni stöd i hur ni kan göra.
Det är också vanligt att den av er som inte bär graviditeten funderar över sin roll. Prata öppet med varandra och ta gärna upp frågorna med oss. Läs mer om donationsbehandling för par.
Tiden till graviditet varierar från person till person. Vissa blir gravida redan vid första inseminationen medan andra kan behöva flera behandlingar eller IVF.
Flera faktorer påverkar tidslinjen:
Därför är det viktigt att ha realistiska förväntningar och att få en individuell behandlingsplan.
Hos Ovumia finns inga väntetider och ingen remiss behövs, så ni kan boka ert första läkarbesök direkt. Tack vare vår egen spermabank kan behandlingen ofta planeras utan att ni behöver vänta på en donator.
Kostnaden för insemination med donerade spermier består av priset för donatorspermierna och själva behandlingen, och vid IVF tillkommer bland annat läkemedel. Aktuella belopp finns i vår prislista.
Inom regionernas vård gäller åldersgränser och andra villkor, och väntetiderna kan vara långa. Ovumia Stockholm har avtal med Region Stockholm om offentligt finansierade fertilitetsutredningar och fertilitetsbehandlingar. Läs mer om regionfinansierad IVF och vilka villkor som gäller.
För samkönade kvinnliga par finns idag goda möjligheter att bli föräldrar genom insemination eller IVF med donerade spermier. Resan börjar ofta med en fertilitetsutredning som hjälper till att identifiera den bästa vägen framåt. Med rätt stöd, medicinsk expertis och en individanpassad behandlingsplan kan drömmen om att bilda familj bli verklighet.
Drömmer ni om att bli föräldrar? Börja med en fertilitetsutredning, där vi går igenom era förutsättningar och gör en individuell plan, eller läs mer om fertilitetsbehandlingar med donerade spermier.
Här svarar vi på de frågor vi oftast får från samkönade par som vill skaffa barn.
Med donerade spermier är chansen cirka 16–18 % per försök, och de flesta graviditeter inträffar inom 3–4 behandlingar. Chansen påverkas främst av åldern hos den som ska bära barnet, men också av äggreserv, ägglossning och äggledarnas funktion.
Ja. Samkönade kvinnliga par i Sverige har samma rätt till IVF som andra par. IVF med donerade spermier blir oftast aktuellt om insemination inte har lett till graviditet efter några försök, eller om fertilitetsutredningen visar att IVF ger bättre chans.
Ja, med hjälp av donerade spermier. Den ena kvinnan bär graviditeten efter insemination eller IVF, och båda kan bli juridiska föräldrar när behandlingen görs på en klinik med tillstånd i Sverige.
Det avgörs individuellt. Eftersom de flesta graviditeter inträffar inom 3–4 inseminationer går man ofta vidare till IVF i samråd med läkaren om graviditet inte har uppstått efter flera försök, och tidigare om åldern eller utredningen talar för det.
På en privat klinik består kostnaden av priset för donatorspermierna och själva behandlingen. Inom regionernas vård betalar ni patientavgifter. Aktuella priser hos Ovumia finns i vår prislista.
Inte fritt. Enligt svensk lag finns ingen rätt att välja donatorns utseende, och läkaren gör det slutliga valet utifrån medicinsk lämplighet och barnets bästa. Alla donatorer är öppna, så barnet kan få veta donatorns identitet när det är moget.
Nej, inte om behandlingen görs på en klinik med tillstånd och ni var gifta, sambos eller registrerade partner vid behandlingen. Gifta par blir automatiskt båda föräldrar, och sambor bekräftar föräldraskapet efter födseln.
Nej, inte hos Ovumia; ni kan boka ert första läkarbesök direkt. Inom regionernas vård kan det se olika ut beroende på var ni bor.
Det bestämmer ni själva. Många utgår från ålder och resultatet av fertilitetsutredningen, eftersom chansen att lyckas minskar med stigande ålder. Inför ett syskon kan den andra av er bära nästa graviditet.
Medicinskt granskad av Balsam Haseeb, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, Ovumia Sverige · Senast uppdaterad 2026-09-24.