Hur kan jag ta reda på om jag har ägglossning?
Det finns flera tillvägagångssätt för att kontrollera ifall du har ägglossning eller inte. Det finns tecken som du kan lära dig att känna igen själv, så som regelbunden menscykel, förändrade flytningar, de blir nu mer genomskinliga och hala. Ibland förekommer även smärta i nedre delen av buken. Det finns även ägglossningsstickor som du kan använda dig av för att mäta ifall du har ägglossat eller inte. De kan köpas på valfritt apoteket och fungerar genom att de ger utslag när LH-hormonet stiger. Vissa appar använder sig även av mätning av din basala kroppstemperatur, vanligtvis stiger din temp något efter ägglossning. Det finns även medicinska metoder, så som ultraljud, vilket används vid tex ägglossningsstimulering.
Betydelsen av ägglossning och äggkvalitet:
Om en patient har regelbundna menstruationscykler antas det oftast att hon har ägglossning. Om det finns förändringar i cykeln, såsom försenad menstruation eller oregelbundenhet, kan det tyda på problem med ägglossningen. Ultraljud och hormonanalys kan hjälpa läkaren att ställa diagnos.
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
Beroende på typen av polycystiska äggstockar kan behandling behövas. Det finns olika behandlingar att använda sig av. Något som rekommenderas ifall patienten är överviktig är försök till en kostförändring för att öka fertiliteten genom hälsofrämjande åtgärder.
I övrigt är förstahandsbehandling att stimulera ägglossning, oftast med läkemedlet letrozol. Behandlingen följs med ultraljud och ägglossning kan bekräftas genom urinprov. Ibland används en injektion som utlöser ägglossning (humant koriongonadotropin, hCG).
Ett annat alternativ är att stimulera ägglossning med injektioner av FSH (follikelstimulerande hormon) samtidigt som follikelutvecklingen följs med ultraljud. Samlag eller insemination planeras i samband med ägglossningen.
Detta tillstånd orsakas av en överproduktion av prolaktin från hypofysen. Prolaktin ansvarar för mjölkproduktion och kan sätta kroppen i ett tillstånd där ägglossning uteblir.
Hyperprolaktinemi kan behandlas med läkemedel, vilket kan leda till ägglossning. I vissa fall, när prolaktinnivåerna är kraftigt förhöjda, kan hypofysen behöva undersökas med bilddiagnostik.
Det går inte i nuläget att mäta kvaliteten på dina ägg däremot kan vi mäta kvantiteten.
Det är viktigt att veta att hos kvinnor över 35 år börjar äggreserven minska betydligt. Vid denna ålder uppskattas att endast cirka 10 % av äggen återstår.
Äggens kvalitet försämras tydligt med åldern och det finns en individuell variation. Äggstocksreserven minskar med åldern, men motsvarar inte alltid kvinnans biologiska ålder exakt.
En kvinna föds med ett bestämt antal folliklar (till skillnad från män som producerar spermier hela livet). Med tiden minskar antalet ägg för att kunna leda till en fullgången graviditet.
För att bedöma äggstocksreserven kan ett vaginalt ultraljud göras för att räkna antrala folliklar (AFC). Dessutom kan halten av anti-Mülleriskt hormon (AMH) mätas i ett blodprov när som helst under cykeln. Värdet jämförs sedan med normalvärden för kvinnans ålder.
AMH (anti-Mülleriskt hormon) produceras av tidiga och små folliklar i äggstockarna. Alla dessa små folliklar kan inte tillförlitligt ses med ultraljud.
Den vanligaste anledningen att mäta AMH är att bedöma äggstockarnas funktionella reserv.
AMH kan också användas vid misstanke om låg äggstocksreserv eller, i allvarliga fall, för tidig ovarialsvikt. Vid klimakteriet sjunker AMH-nivån till omätbara nivåer. Vid PCOS är AMH-nivån däremot ofta förhöjd. Vid fertilitetsutredningar kan AMH användas för att planera hormonbehandling vid stimulering av äggstockarna.
Ett lågt AMH-värde tyder på att äggstockarna kan svara sämre på hormonstimulering vid IVF-behandling. Även med höga doser FSH kan det då vara svårt att få tillräcklig follikeltillväxt och ett önskat antal ägg.
AMH visar inte äggens kvalitet – den beror främst på kvinnans ålder. Därför kan AMH inte ensamt användas för att bedöma fertilitet.
AMH-värdet påverkas tydligt av ålder och ska alltid tolkas i relation till kvinnans ålder, eftersom det minskar individuellt med åren.