För att en graviditet ska kunna uppstå måste ägget mogna och lossna – det vill säga att ägglossning sker. Om detta inte sker spontant kan processen stimuleras med läkemedel. Det kallas ägglossningsstimulering eller ovulationsinduktion.
Behandlingen syftar till att hjälpa ägget att mogna så att befruktning kan ske naturligt – antingen genom samlag eller insemination.
Ägglossningsstimulering kan vara aktuellt om menscykeln är oregelbunden eller uteblir helt. Ibland används hormonbehandling även när cykeln fungerar normalt, för att stödja follikelns utveckling och öka chanserna till ägglossning.
Innan behandlingen inleds är det viktigt att ta reda på varför ägglossningen inte fungerar som den ska – och om det finns något som kan förbättras på naturlig väg.
Den vanligaste orsaken är polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), men även sköldkörtelrubbningar (t.ex. hypotyreos eller hypertyreos) kan påverka ägglossningen. Ibland kan också störningar i hypofysens funktion ligga bakom.
Även viktförändringar, både övervikt och undervikt, samt överdriven träning i förhållande till energiintaget, kan störa hormonbalansen. Dessutom påverkar åldern fertiliteten – efter 35 år minskar både antalet och kvaliteten på äggen, vilket gör graviditet svårare.
Om äggreserven är mycket låg kan hormonell behandling tyvärr ha begränsad effekt.
Vid ägglossningsstimulering stimuleras äggstockarna med hormoner för att åstadkomma ägglossning. Målet är vanligtvis att få en eller två äggblåsor att mogna under samma cykel.
Behandlingen kan kombineras med tidsbestämda samlag eller insemination, beroende på din situation.
Läkemedlen ges antingen som tabletter eller injektioner under huden. För de flesta räcker tablettbehandling.
Tablettbehandling är en enkel och beprövad metod. Det vanligaste läkemedlet i Sverige innehåller den aktiva substansen letrozol, en aromatashämmare. Den sänker tillfälligt östrogennivån i kroppen, vilket får äggstockarna att producera mer östrogen och stimulerar follikelns mognad. Samtidigt förbereder sig ägget för att lossna.
Tabletter tas i början av cykeln under fem dagar. Biverkningar är sällsynta.
Behandlingen följs med ultraljud, oftast ett besök per cykel, där läkaren kontrollerar antalet folliklar, deras tillväxt och livmoderslemhinnans tjocklek. Vid behov kan behandlingen kompletteras med gonadotropininjektioner.
Om behandlingen fungerar som förväntat (en follikel lossnar och slemhinnan ser bra ut) kan du fortsätta enligt läkarens instruktioner utan fler ultraljud. Det är dock viktigt att vid första försöket säkerställa att läkemedlet verkligen har effekt.
Om tabletter inte ger tillräcklig effekt kan ägglossningen stimuleras med injektioner som innehåller gonadotropiner.
Behandlingen startar vanligtvis på cykeldag 2–5. En liten mängd hormon ges dagligen som injektion under huden. Under behandlingen görs ultraljud några gånger per cykel för att följa folliklarnas tillväxt och livmoderslemhinnans utveckling.
Vid behov kan även blodprov tas för att kontrollera hormonhalter, men ofta räcker ultraljud.
Injektionspennorna är enkla att använda och nålen är mycket tunn – vår personal visar alltid noggrant hur du ska göra.
Noggrann uppföljning förbättrar chanserna till graviditet och minskar risken för komplikationer, som till exempel flerbördsgraviditet.
För att öka chansen till befruktning är det viktigt att tajma samlag eller insemination till rätt tidpunkt i cykeln. Tidpunkten fastställs ofta med hjälp av ägglossningstest (LH-test).
Om ägglossningsrubbning är den enda orsaken till barnlöshet är chanserna till graviditet mycket goda.
Om ägglossning inte uppnås, eller graviditet uteblir efter 4–6 behandlingscykler, kan andra typer av fertilitetsbehandlingar vara aktuella.
