Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Vid endometrios växer vävnad som liknar livmoderslemhinnan (endometrium) onormalt utanför livmodern. Endometrios orsakar oftast smärta och var smärtan sitter beror i stor utsträckning på var endometrioshärdarna är lokaliserade.
Endometrios förekommer i olika former. De som är lokaliserad i äggstockarna kallas ofta endometriom eller chokladcysta. Djup infiltrerande endometrios kan finnas i livmoderns ligament, i urinblåsan eller i tarmväggen, medan ytlig endometrios uppträder som små härdar på bukhinnan i bäckenet. Dessutom klassificeras adenomyos, där endometriosvävnad växer in i livmoderväggen (ibland kallat uterin endometrios) ofta som en form av endometrios.
Det vanligaste symtomet vid endometrios är svår och långvarig smärta vid mens som ofta börjar redan innan blödningen. Andra symtom kan vara smärta i nedre delen av magen i följande situationer:
Även om dessa symtom kan orsakas av andra tillstånd kan ytterligare symtom vid endometrios vara:
Vissa patienter kan ha kronisk diffus smärta i nedre delen av buken. Samtidigt kan endometrios ibland vara näst intill symtomfri och upptäckas av en slump, till exempel vid fertilitetsutredning.
Vid djup infiltrerande endometrios kan flera organ påverkas, såsom tarmarna och urinvägarna. Detta kan ge upphov till olika symtom till exempel bäckensmärta och smärta vid miktion.
Kirurgi vid endometrios kan vara komplicerad och risken för komplikationer är därför högre. Vid mycket svår endometrios kan närliggande organ påverkas och orsaka allvarliga njur- och tarmproblem.
Endometrios kan behandlas på olika sätt. Den lämpade behandlingen beror på kvinnans symtom och om önskan att bli gravid i framtiden föreligger.
Behandlingar inkluderar:
Efter kirurgi rekommenderas vanligtvis fortsatt behandling med hormoner för att kontrollera symtomen.
Under en graviditet mår många med endometrios bättre men efter förlossning är det viktigt att planera för att återuppta behandlingen med hormoner. Den bör startas senast efter avslutad amning för att hålla symtomen under kontroll.
Misstanke om endometrios baseras på patientens symtom (kronisk bäckensmärta, menssmärta, urin- eller tarmsymtom, svårigheter att bli gravid) eller fynd vid en klinisk undersökning.
I vissa fall kan ultraljud eller magnetröntgen vara till hjälp. Det enda sättet att säkert fastställa diagnosen är genom operation där endometriosvävnaden tas bort och analyseras av en patolog.
Endometrios kan göra det svårare att uppnå graviditet men alla med endometrios drabbas inte av ned satt fertilitet. Uppskattningsvis är orsaken till infertilitet cirka 25 %.
Det är viktigt att notera att läkemedelsbehandlingar för endometrios ofta förhindrar graviditet, så behandlingsplanen bör anpassas individuellt både för att uppnå graviditet och för behandling efter förlossning.
Vid mild sjukdom kan man avvakta och se om graviditet uppstår spontant efter att avslutad behandling med hormoner. Symtomen kan dock snabbt förvärras efter att behandlingen avslutats och i sådana fall bör situationen diskuteras med fertilitetsspecialist. Vid svårare fall kan IVF behövas relativt snart efter mer omfattande kirurgi. Behandlingsplanen bör noggrant planeras tillsammans med behandlande läkare.
Mekanismerna bakom hur endometrios orsakar infertilitet är fortfarande inte helt klarlagda och beror delvis på sjukdomens svårighetsgrad.
Det finns inget specifikt test för att upptäcka endometrios men misstanke kan väckas genom symtom och klinisk undersökning. I vissa fall kan ultraljud eller magnetröntgen vara till hjälp. Den enda säkra metoden är kirurgi där vävnad tas bort och analyseras.
Endometrios är en kronisk, godartad hormonberoende sjukdom (östrogenberoende). Den är kopplad till en något ökad risk för vissa typer av äggstockscancer. Denna risk minskar avsevärt vid användning av hormonella preventivmedel.
Kirurgi bör övervägas när kronisk bäckensmärta inte förbättras med medicinsk behandling vid stora endometriom eller när endometrioshärdar påverkar andra organs funktion såsom tarm eller urinblåsa. I vissa fall görs kirurgi för att förbättra fertiliteten.
Följderna beror på vilka strukturer som påverkas och sjukdomens stadium. Kronisk smärta kan kvarstå, skador på urin- eller tarmsystem kan uppstå eller (sammanväxningar kan utvecklas.
Tyvärr kan endometrios inte förebyggas. Däremot kan hormonella behandlingar eller preventivmedel som stoppar blödning bromsa sjukdomens utveckling och lindra symtom. Det är också känt att graviditet ofta förbättrar symtomen.
På senare år har man blivit mer restriktiv med kirurgi. Detta bidrar till att bevara äggstockarnas funktion och fertiliteten eftersom kirurgi kan påverka äggreserven negativt.
Det finns fortfarande mycket kvar att lära om sjukdomen för att förbättra behandling och prognosen ytterligare.
