Från dröm till verklighet: Erika och Tina om vägen till sitt efterlängtade barn

Ibland vet man hela livet att man vill bli förälder. Ibland växer längtan fram långsamt, tills den en dag känns självklar. För Erika och Tina blev beslutet att skaffa barn början på en resa fylld av förväntan, hopp, väntan och till sist den största kärleken de någonsin upplevt.

Hur började drömmen om barn?

När vi träffar Erika och Tina har de varit tillsammans i över fem år. Gemensamma intressen som träning och resor har präglat deras relation från start, men deras väg till föräldraskap såg lite olika ut.

– Jag har alltid vetat att jag ville ha barn, berättar Tina.

För Erika var känslan inte lika självklar från början.

– Jag var osäker länge, men det växte fram naturligt utan press. Och så en dag slog det bara till som en blixt från klar himmel: Nu ska vi kontakta en fertilitetsklinik.

Vad behövde ni ta reda på innan ni började?

Tina hade redan viss insyn i fertilitetsbehandling genom bekanta som fått barn med hjälp av klinik.

– Jag visste lite om hur processen fungerar, säger hon.

För Erika var mycket nytt.

– Jag hade egentligen ingen aning om vilka steg som ingår eller hur en fertilitetsbehandling går till.

Paret inledde sin resa med en fertilitetsutredning på en annan klinik, men känslan var inte helt rätt. När de började undersöka alternativen blev valet till slut enkelt.

– Ovumia stack verkligen ut och dessutom låg kliniken smidigt nära mitt jobb, berättar Erika.

Hur minns ni ert första besök på Ovumia?

Båda ler när de tänker tillbaka på första mötet.

– Ovumia kändes klockrent första gången vi steg in på kliniken, säger Tina.

– Det var helt nytt, fräscht och hela atmosvären spred ett lugn. Vi kände oss välkomna direkt, fyller Erika i.

De hörde mycket gott från vänner som varit patienter tidigare hos Ovumia, något som förstärkte vår positiva känslan.

Särskilt minns de personalen och sin behandlande läkare.

– Vår läkare var så fin, snäll och mild. Hon skapade en enorm trygghet. Jag är så tacksam att jag fick gå till henne, säger Erika.

Hur bestämde ni vem som skulle bära barnet?

För Tina och Erika var det ett förvånansvärt enkelt beslut.

– Jag visste att jag inte ville föda barn, och jag är dessutom äldre, berättar Tina.

Erika hade däremot länge tyckt att tanken på att bära ett barn kändes spännande och naturlig.

– För mig var det ganska självklart att jag ville vara den som bar graviditeten.

Hur var processen att välja spermadonator?

För paret var valet av donator en viktig del av resan.

– Vi önskade en asiatisk donator eftersom vi ville att vårt barn skulle bära drag från oss båda, berättar Tina.

De fick möjlighet att ange vilka länder och bakgrunder de önskade att donatorn skulle komma från. Men sökandet tog tid.

– Det fanns inte så många donatorer med den bakgrund vi sökte, så det blev en väntan.

Sedan kom samtalet de aldrig kommer att glömma.

– På vår årsdag ringde Ovumia och berättade att de hittat en donator med rätt etnicitet.

Tina skrattar när hon minns ögonblicket.

– Då skrek vi bara rakt ut och blev jätteglada.

I dag finns även nedfrysta embryon från samma donator, vilket ger möjlighet till ett helsyskon i framtiden.

Hur har ni upplevt personalen på Ovumia?

På den frågan kommer svaret direkt.

– Det är rätt personer på rätt plats. De har empati och är mjuka, och vi har verkligen varit nöjda, säger Tina.

Båda beskriver en process där de känt sig sedda och mycket väl omhändertagna.

– Vi är tacksamma för att vår process gick relativt fort, men oavsett hade vi känt samma tacksamhet för all hjälp vi fått från teamet på Ovumia, säger Erika.

Hur såg er behandlingsresa ut?

Eftersom Erika har PMOS kunde hennes menstruationscykler vara oregelbundna, vilket gjorde familjebildningen mindre förutsägbar.

– Jag hade svårt att veta när mensen skulle komma, berättar hon.

Paret beslutade sig därför tidigt för IVF.

– Vi ville gärna komma igång direkt och kände att IVF gav oss de bästa möjligheterna. När vi hade bestämt oss för att bilda familj ville vi inte vänta längre än nödvändigt.

Hormonbehandlingen fungerade bra, men ägguttaget blev en utmaning.

– Själva utplocket var smärtsamt men hanterbart, säger Erika.

Hon stannar upp ett ögonblick innan hon ler.

– Men det var absolut värt smärtan.

Resultatet blev mycket lyckat med ovanligt många ägg som kunde tas till vara.

Vad var svårast under väntan?

Som många som genomgår fertilitetsbehandling beskriver Erika och Tina väntan som den största prövningen.

– När man väl bestämt sig för att man vill göra IVF och skaffa barn känns det som att allt tar otroligt lång tid eftersom man är så ivrig, säger Erika.

Tina känner igen sig.

– Behandlingen och graviditeten känns långa, men det är egentligen bara för att man längtar så mycket efter att få träffa honom.

Hur fick ni veta att ni var gravida?

Embryoöverföringen gjordes bara några dagar före Erikas födelsedag.

– Jag kände det faktiskt redan natten till min födelsedag, säger Erika.

Hon beskriver en stark känsla av att något hade hänt.

– Jag kände tydligt i kroppen att embryot hade fäst.

När graviditetstestet senare visade positivt kom beskedet därför inte som någon större överraskning.

– Vi blev förstås otroligt glada, men någonstans kände vi det redan.

Vad har överraskat er mest med att bli föräldrar?

Det är inte sömnbristen eller de nya rutinerna som kommer först på tal.

I stället handlar det om människorna omkring dem.

– Den otroliga kärlek man får från vänner, bekanta och till och med människor man aldrig träffat tidigare, säger Erika.

– Folk ler, gratulerar och börjar prata med en på ett helt nytt sätt. Det känns som att man blir en del av en ny värld.

Hur har livet förändrats sedan er son kom?

När Tina får sammanfatta föräldraskapet behöver hon bara några få ord.

– Det är den mest fantastiska resan man kan ge sig ut på. Det går inte att beskriva innan man är där.

Visst kretsar livet mer kring någon annan nu än tidigare.

– Livet är inte sig likt längre. Vi anpassar oss efter honom, men vi har fortfarande kvar allt vi brinner för, säger Erika.

Resorna och träningen finns fortfarande kvar som en viktig del av vardagen.

– Skillnaden är att nu får han följa med på äventyren också, säger Tina.

Ett råd till andra som funderar på att ta steget?

För Erika och Tina började allt med ett beslut som först kändes stort, men som i efterhand ledde dem till precis där de är i dag.

En familj de länge drömt om, en son de längtat efter att få träffa och en kärlek som visade sig vara ännu större än de hade kunnat föreställa sig. ❤️