Nyheter
Maj 19, 2026
Många som funderar på att skaffa barn, försöker bli gravida eller genomgår en fertilitetsutredning stöter förr eller senare på råd och påståenden om fertilitet. Tyvärr bygger många av dem på myter snarare än på vetenskapliga fakta.
Felaktig information om fertilitet, IVF, ägglossning, kvinnlig fertilitet och manlig fertilitet kan skapa både onödig oro och falska förväntningar. Fertilitet är ett komplext område som påverkas av flera faktorer, bland annat ålder, äggkvalitet, spermiekvalitet, livsstil och underliggande medicinska tillstånd.
I den här artikeln går vi igenom sex vanliga myter och reder ut vad forskningen faktiskt visar. Om du vill ha svar på just din situation är en fertilitetsutredning det snabbaste sättet att få det.
DELVIS SANT
Äggreserven minskar mycket riktigt med åldern, men det är bara en del av förklaringen. Samtidigt försämras äggkvaliteten och det hormonella samspelet förändras. Det är kombinationen av dessa tre faktorer som gör åldern till den enskilt viktigaste faktorn för kvinnlig fertilitet.
Kvinnor föds med alla de ägganlag de någonsin kommer att ha, från början flera miljoner. Under livets gång minskar antalet successivt, och endast omkring 400 ägg kommer att mogna och ägglossa under den fertila perioden.
Med åldern förändras kroppens hormonella samspel, vilket kan leda till att ägglossning sker mer oregelbundet. Den kanske viktigaste förändringen är dock att äggkvaliteten successivt försämras. Äggkvalitet handlar om äggets förmåga att leda till en frisk graviditet, alla ägg har inte förutsättningar att utvecklas till ett barn.
Genetiska avvikelser i ägg eller spermier är den vanligaste orsaken till tidiga missfall och risken för sådana avvikelser ökar med åldern. Stigande ålder kan därför både göra det svårare att bli gravid och öka risken för upprepade missfall.
Fertilitet är ett komplext begrepp. Den påverkas bland annat av:
Vill du läsa mer om just åldersfaktorn har vi en separat artikel om fertilitet och ålder.
FALSKT
Graviditet kan bara uppstå under det fertila fönstret, som omfattar de fem dagarna före ägglossningen och själva ägglossningsdagen. Utanför det fönstret finns inget ägg att befrukta. Eftersom ägglossningen kan variera från cykel till cykel är regelbundna samlag ett säkrare sätt än att sikta på en enskild dag.
Det fertila fönstret omfattar vanligtvis de fem dagarna före ägglossningen samt själva ägglossningsdagen. För att en graviditet ska uppstå behöver spermie och ägg mötas vid rätt tidpunkt. Eftersom spermier kan leva flera dagar i kroppen kan samlag några dagar innan ägglossning fortfarande leda till graviditet, medan möjligheten minskar snabbt när ägget inte längre går att befrukta.
Spermier kan överleva i kvinnans reproduktionsorgan i upp till fem dagar under gynnsamma förhållanden. Ägget kan däremot befruktas endast under cirka 12 till 24 timmar efter att det har släppts från äggstocken. Det är den skillnaden som gör dagarna före ägglossningen viktigare än dagarna efter.
Ägglossningen sker inte alltid på exakt samma dag varje månad. Även kvinnor med regelbundna menstruationscykler kan uppleva variationer från cykel till cykel. Stress, sjukdom, viktförändringar, intensiv träning och andra livshändelser kan påverka ägglossningen. För den som vill lära känna sin cykel bättre finns flera hjälpmedel:
Om ägglossningen uteblir eller är mycket oregelbunden kan ägglossningsstimulering vara ett alternativ.
För par som försöker bli gravida rekommenderas regelbundna samlag under hela menscykeln snarare än att försöka träffa en specifik dag. Att ha samlag två till tre gånger i veckan ger oftast goda förutsättningar för att spermier ska finnas på plats när ägglossningen väl sker.
FALSKT
IVF har hjälpt miljontals människor att få barn, men det är ingen universallösning och ingen garanti för graviditet. Vilken behandling som passar beror på orsaken till att graviditet uteblir ibland räcker livsstilsförändringar eller enklare behandlingar, ibland behövs donerade könsceller.
Vid provrörsbefruktning (IVF) hämtas ägg ut från äggstockarna, befruktas med spermier på laboratoriet och ett embryo återförs till livmodern. Vilken behandling som är mest lämplig beror på orsaken till att graviditet uteblir. I vissa fall kan livsstilsförändringar, hormonbehandling eller enklare fertilitetsbehandlingar vara tillräckliga. I andra situationer rekommenderas IVF som den behandling som ger bäst möjlighet till graviditet.
Det finns också en utbredd övertro på vad IVF kan åstadkomma. Många föreställer sig att IVF är en garanti för att bli gravid, men verkligheten är mer komplex. Behandlingen kan innebära flera försök, justeringar av medicinering och en process som är krävande både fysiskt och känslomässigt.
Om det exempelvis finns mycket få ägg kvar, eller om embryona inte utvecklas som förväntat på grund av nedsatt ägg- eller spermiekvalitet, kan IVF ha begränsade möjligheter att övervinna dessa utmaningar.
Fertilitetsvården har utvecklats avsevärt under de senaste decennierna. I situationer där egna könsceller inte ger tillräckliga förutsättningar för graviditet kan behandling med donerade ägg eller donerade spermier avsevärt öka möjligheterna att få barn.
IVF är alltså ett kraftfullt verktyg, men bara en del av ett större spektrum av behandlingsmöjligheter. För att hitta rätt väg framåt krävs alltid en individuell bedömning. Du hittar kostnaderna för de olika behandlingarna i vår prislista.
FALSKT
En tidigare graviditet är ett positivt tecken, men ingen garanti. När graviditet uteblir trots att du fått barn tidigare kallas det sekundär infertilitet, och orsakerna är desamma som vid primär infertilitet, ålder, endometrios, äggledarpåverkan, hormonella förändringar eller förändrad spermiekvalitet.
Sekundär infertilitet, ibland kallad sekundär barnlöshet, innebär svårigheter att bli gravid igen efter att man tidigare har varit gravid eller fött barn. Det är ett vanligt men ofta mindre uppmärksammat fertilitetsproblem.
För kvinnor är åldern ofta en viktig faktor eftersom både äggreserv och äggkvalitet förändras med tiden. Samtidigt kan även mannens fertilitet påverkas av stigande ålder och andra hälsorelaterade faktorer. Fertilitet är alltså något dynamiskt som kan förändras genom livet, även hos personer som tidigare haft lätt att bli gravida.
Om graviditet uteblir trots regelbundna oskyddade samlag under ett år eller ett halvår om kvinnan är över 35 är det värdefullt att göra en fertilitetsutredning för att identifiera eventuella bakomliggande orsaker.
FALSKT
Det finns inga övertygande vetenskapliga bevis för att det ökar chansen till graviditet att ligga kvar på rygg eller ha benen i luften efter samlag. Tyngdkraften spelar mycket liten roll, de mest livskraftiga spermierna når livmoderhalsen inom några minuter.
Frågan har studerats i flera randomiserade studier med motstridiga resultat. En nederländsk studie publicerad i BMJ 2009 (391 par) fann en högre andel pågående graviditeter hos kvinnor som låg kvar i 15 minuter efter insemination. När samma forskargrupp följde upp frågan i en större multicenterstudie i Human Reproduction 2017 (498 par) kunde effekten inte bekräftas, graviditetsfrekvensen blev inte högre hos dem som vilade jämfört med dem som reste sig direkt.
En viss mängd sädesvätska och spermier rinner ut efter samlag, oavsett om du ligger kvar eller ställer dig upp. Det innebär inte att spermierna "försvinner". De spermier som har bäst förutsättningar att befrukta ett ägg börjar sin resa mot livmoderhalsen nästan omedelbart efter utlösning. Friska spermier kan nå livmoderhalsen inom några minuter och därefter fortsätta genom livmodern och äggledarna.
Kroppen är biologiskt anpassad för att spermierna ska kunna transporteras genom reproduktionssystemet utan att kvinnan behöver inta någon särskild position. För den som försöker bli gravid är det därför betydligt viktigare att samlag sker under det fertila fönstret än vilken position man har efteråt. Samma sak gäller vid insemination på klinik.
FALSKT
Män producerar spermier hela livet, men spermiekvaliteten, spermieproduktionen och fertiliteten påverkas successivt av åldern. Förändringen börjar vanligtvis bli märkbar omkring 40 års ålder och sker mer gradvis än hos kvinnor.
Skillnaden mellan kvinnlig och manlig fertilitet är stor. För kvinnor sker en tydlig nedgång från 35 års ålder och en mer markant minskning efter 40. Hos män handlar det istället om en långsammare och successiv försämring som vanligtvis börjar bli märkbar från omkring 40 års ålder.
När män blir äldre minskar kroppens förmåga att reparera cell- och vävnadsskador samtidigt som blodcirkulationen till testiklarna kan försämras. Detta påverkar både spermieproduktionen och spermiernas kvalitet. Dessutom sjunker testosteronnivåerna gradvis med åldern och testosteron spelar en viktig roll för en normal spermieproduktion.
Dessa fyra parametrar är precis det som mäts vid en spermieanalys.
I takt med stigande ålder ökar andelen spermier med genetiska avvikelser, vilket kan minska sannolikheten för att en spermie framgångsrikt befruktar ett ägg. Forskning har dessutom visat att det generellt kan ta längre tid att uppnå graviditet när mannen är äldre, även om kvinnans fertilitet är normal.
Vid högre paternell ålder har man även sett samband med ökad risk för missfall och vissa genetiska avvikelser hos avkomman. Studier tyder också på att fertilitetsbehandlingar för manlig infertilitet generellt har lägre framgångsfrekvens vid högre åldrar, särskilt efter 50 års ålder.
Det betyder inte att män inte kan bli pappor senare i livet. Många män får barn långt upp i åldrarna, men det är viktigt att känna till att även den manliga fertiliteten förändras över tid.
Det finns mycket information om fertilitet på internet, men allt bygger inte på forskning och medicinsk kunskap. Genom att förstå hur faktorer som ålder, ägglossning, äggkvalitet, spermiekvalitet och livsstil påverkar fertiliteten kan du fatta mer välgrundade beslut kring familjebildning och reproduktiv hälsa.
Att förstå sin fertilitet handlar inte bara om att bli gravid. Det handlar om kunskap, trygghet och möjligheten att fatta informerade beslut om sin reproduktiva hälsa, idag och i framtiden.
På Ovumia hjälper vi kvinnor, män och par att förstå de faktorer som påverkar fertiliteten. Om du har svårt att bli gravid eller vill veta mer om dina möjligheter i framtiden ger en fertilitetsutredning konkreta svar, ju tidigare eventuella fertilitetsproblem identifieras, desto större är möjligheten att hitta rätt behandling. kontakta oss så hittar vi rätt bokning för just din situation.
Spermier kan överleva i kvinnans reproduktionsorgan i upp till fem dagar under gynnsamma förhållanden. Ägget kan befruktas endast under cirka 12–24 timmar efter ägglossningen.
Under det fertila fönstret, som omfattar de fem dagarna före ägglossningen och själva ägglossningsdagen. Chansen är störst de två dagarna närmast ägglossningen.
Fertiliteten minskar gradvis genom livet, med en tydligare nedgång från omkring 35 års ålder och en mer markant minskning efter 40. Både äggreserv och äggkvalitet förändras med tiden. En fertilitetsutredning ger en individuell bild.
De syftar på samma tillstånd. Inga diagnostiska kriterier ändras i nuläget, men förhoppningen är att den nya benämningen ökar förståelsen, både hos vårdpersonal och i samhället i stort.
Svårigheter att bli gravid igen efter en tidigare graviditet eller förlossning. Orsakerna är desamma som vid primär infertilitet: ålder, endometrios, äggledarpåverkan, hormonella förändringar eller förändrad spermiekvalitet.
Ja. Spermiekoncentration, rörlighet, genetisk kvalitet och andelen normalt formade spermier påverkas successivt, vanligtvis märkbart från omkring 40 års ålder.
Efter ett år av regelbundna oskyddade samlag utan graviditet, eller efter ett halvår om kvinnan är över 35. Vid känd endometrios, PCOS/PMOS, oregelbunden ägglossning eller upprepade missfall är det klokt att utreda tidigare.
Medicinskt granskad av [Balsam Haseeb, specialistläkare i gynekologi och obstetrik, Ovumia Sverige] · Senast uppdaterad [20260923].
